Vägledningssamtalet börjar innan eleven kommer.

Studie- och yrkesvägledning ser olika ut beroende på vilken skola och vilken kommun eleven går i. Lokala resurser, tillgänglighet och uppföljning skiljer sig åt. Och det saknas en sammanhållen, långsiktig bild av elevens utveckling att bygga vägledningen på.

Resultatet är ett system som upplevs som skört där många kommuner efterfrågar att komma in med studievägledning tidigt i åldrarna.

Samtidigt är själva valet stressande. Efter många samtal och intervjuer med unga, föräldrar, studievägledare, lärare och kuratorer återkommer samma bild: eleven ska välja, men har sällan fått hjälp att först ta reda på vad hen faktiskt vill.

Insikt, utsikt, framsikt

Den vägledningsmetodik som de flesta vägledare arbetar efter rör sig i tre steg — insikt (titta inåt), utsikt (titta utåt) och framsikt (titta framåt). Internationellt känns samma tanke igen i DOTS-modellen.

Utsikt går att lösa med en söktjänst: program, behörigheter, antagningspoäng och yrken finns redan samlade. Det finns inget stöd för insikt – och det är just insikten om sig själva som eleverna upplever som svårast.

Hur ser de på sin framtid? Vilka drömmar och intressen har de? Vilka är deras styrkor och svagheter? Det är här WayToGo lägger sin tyngdpunkt: på att hjälpa elever att förstå sig själva och hitta en riktning som känns rätt för dem.

WayToGo ger eleven ett mer kontinuerligt stöd, och vägledaren ett bättre underlag för fördjupade samtal. Den ersätter ingen och den bestämmer inget.

Eleven för ett förberedande samtal i appen, i sin egen takt, utan att en vuxen väntar på svar. Samtalet ställer öppna frågor och stannar kvar i det eleven säger istället för att beta av en lista.

Ur samtalet skrivs ett kort underlag som vägledaren läser strax före mötet. Eleven får läsa det först och ändra i det. Sedan kan det verkliga samtalet börja längre fram och med djupare insikter än det annars hade gjort.

Tanken är att verktyget ska kunna introduceras tidigt och utvecklas tillsammans med eleven — genom grundskolan och vidare in i gymnasiet — så att bilden av eleven byggs på över tid istället för att börja om vid varje val. Allt för att kunna ge unga människor idag stöd och kunskap när de planerar sin framtid.

Samtalet behöver inte hinna igenom allt. Ett djupt samtal om steg 1 är mer värt än en ytlig genomgång av alla tre.

Stegen följer Skolverkets ramverk för karriärhanteringskompetenser, och underlaget till vägledaren har samma tre rubriker. Eleven, vägledaren och dokumentet talar alltså samma språk.

Assistenten frågar inte "är du kreativ?". Den frågar vad eleven gjorde senast hen tappade tidsuppfattningen. Svaret på den andra frågan går att använda.

Påhittat exempel. Ingen verklig elev förekommer.

• →
  ”Vet inte” är ett fullgott svar — och oftast en öppning. Assistenten möter det med något mindre: vad skulle någon som känner dig gissa?
• →
  Följdfrågan är poängen. När eleven säger något som bär stannar samtalet kvar i det istället för att gå vidare till nästa punkt.
• →
  Spegling med elevens egna ord. Eleven ska känna igen sig i sammanfattningen — annars är det vuxnas ord om ett barn.
• →
  Språket följer eleven. Särskild hänsyn tas till läsförståelse: enkla meningar, konkreta frågor, och möjlighet att gå ännu enklare när svaren blir korta.
• →
  Värme utan översvallning. En vuxen som är intresserad — inte en kompis, och inte en coach som peppar.

Underlaget ska inte återberätta samtalet. Det ska göra att mötet kan börja längre fram än det annars hade gjort. Under 400 ord, elevens egna uttryck inom citattecken, och skrivet om vad eleven sagt — inte om vad eleven är.

Påhittat exempel, förkortat. Rubrikerna är de faktiska.

Varje modul är ett eget kort samtal som eleven för i sin egen takt. Flera av dem skriver en text efteråt. Ingen av dem bedömer eleven.

Samtalen

Texterna efteråt

Ägarskapet ligger kvar hos eleven, och profilen ska kunna hållas levande under lång tid — inte vara ett formulär som fylls i en gång inför ett val.

Eleven kan med eget initiativ samla det som säger något om utvecklingen: betyg, omdömen och annat relevant underlag. WayToGo hjälper till att strukturera och sammanfatta det inför möten med studie- och yrkesvägledaren.

Det ger den sammanhållna bilden som i dag saknas — men byggd underifrån, av eleven själv, istället för sammanställd ovanför huvudet på hen.

På längre sikt

Fler informationskanaler och funktioner kan läggas till: behörigheter, koppling till arbetsmarknad, CV-hjälp, intervjuträning, konkret planering, och extra kontaktvägar till studievägledaren mellan mötena. Norges karriereveiledning.no är en referenspunkt för hur en sådan helhet kan se ut.

I WayToGo finns också en övningsmiljö där en vägledare kan träna ett vägledningssamtal mot en simulerad elev.

Robin är 17 år, går andra året på samhällsvetenskapsprogrammet och valde det för att hen inte visste vad hen ville. Robin svarar som en 17-åring skriver — korta meningar, vardagligt språk — och öppnar upp gradvis, men bara när vägledaren förtjänar det.

En bra öppen fråga ger mer. Flera stängda frågor i rad gör Robin enstavig. "Vet inte" är ett svar Robin använder på riktigt, särskilt när frågan är stor. Robin blir aldrig utstuderat svår och testar inte vägledaren med flit — det är en ganska vanlig elev som är osäker.

Miljön är till för metodövning, inte för kris: den hittar inte på tunga händelser, och styr tillbaka till skolan om samtalet förs dit.

Teamet har under det senaste året arbetat med utveckling och tillämpning av AI-lösningar inom forskningskluster kopplade till Wallenbergstiftelserna. Det ger en aktuell förståelse för både teknikens möjligheter och de frågor om ansvar, forskning och användning som behöver hanteras när AI utvecklas för barn och unga.

Mjukvaran under

WayToGo bygger på TalkToAlbas basmjukvara, som är konstruerad för att kunna ramas om till olika verksamhetsområden — samma plattform bär i dag kliniskt bruk, socialtjänst och kreditbedömning som separata produkter med egen vokabulär och egna gränser. I WayToGo är klinikerrollen studievägledare och patientrollen elev, och det kliniska språket är låst och utbytt. Arbetet med datasäkerhet är gjort mot de hårdaste kraven i den kliniska domänen.

WayToGo är ett initiativ under utveckling.

• Dialog med Skolverket. Vi har ställt en konkret fråga om möjligheten att tillsammans utforska och utveckla AI-baserade lösningar för Utbildningsguiden inom studie- och yrkesvägledningen. Myndigheten har bekräftat att frågan är aktuell — arbete pågår med att utveckla Utbildningsguiden, och där ingår att undersöka AI och möjligheterna med en "digital SYV". Frågan om samarbetsform är obesvarad.
• Pilotkommun föreslagen. Vi har föreslagit Värmdö som första pilotkommun för att pröva idén på ett ansvarsfullt, forskningsnära och evidensbaserat sätt. Inget är beslutat.
• Målgrupp under övervägande. Fokus låg inledningsvis på gymnasiet. Med den tioåriga grundskolan aktualiseras tidigare insatser, och frågan om grundskola, gymnasium eller båda är öppen — innehållet behöver skilja sig åt mellan åldersgrupperna.
• Modellerna byggs med vägledare. Samtalsmodellen och underlaget finns och kan visas. Att göra dem riktigt bra kräver nära arbete med verksamma studie- och yrkesvägledare.
• Validering planeras realistiskt. I en skolkontext är rimliga mått användning, upplevd nytta och nöjdhet — inte påståenden om effekt på elevers val. Vi gör inga sådana påståenden.

Det vi söker nu

En spetsgrupp av verksamma studie- och yrkesvägledare som vill vara med och forma innehållet. En pilotkommun som vill pröva verktyget i liten skala. Och en dialog med Skolverket om vilken roll myndigheten skulle kunna ha, vilka behov som är mest angelägna och vilka kunskapsunderlag som finns att bygga på.

Ambitionen är att arbeta samhällsbyggande och forskningsnära — att bygga vidare på relevant forskning, ramverk och praktiska erfarenheter från dem som kommit längst inom området, hellre än att komma in som enbart en leverantör.